Lina Brustad ny kanslichef på Anhörigas Riksförbund

Lina Brustad är utbildad gymnasielärare och har bl.a. under 12 år arbetat på Studieförbundet Vuxenskolan. Hon har senast varit doktorand vid Göteborgs universitet, där hon skrivit om folkbildning och sociala rörelser. Lina är också författare, och gav i våras ut boken ”Humlesäcken”, som handlar om hennes erfarenheter som anhörig när hennes man drabbade av en hjärntumör. Lina tillträder tjänsten den 9 oktober.

-Vi är väldigt glada för att vi får en kanslichef med så gedigna kunskaper om ideell sektor och föreningsverksamhet. Det är förstås extra värdefullt att hon också har personlig erfarenhet som anhörig. Det gör att hon blir ännu mer trovärdig i förbundets kamp för bättre villkor åt anhöriga, säger Ann-Marie Högberg, förbundsordförande i Anhörigas Riksförbund

-Jag ser fram emot att tillsammans med medarbetare, medlemmar och förtroendevalda få arbeta med att förbättra anhörigas situation. Jag vet ju hur tufft det kan vara säger Lina Brustad, nyutnämnd kanslichef på Anhörigas Riksförbund.
För mer information kontakta

Ann-Marie Högberg

Tel 0708-79 00 93

Lina Brustad

Tel 073-260 08 90

NSPH:s nyhetsbrev nummer 7 är ute!

Här kan du läsa om

  • Manifestation för bättre anhörigstöd på Mynttorget den 10 oktober
  • Socialstyrelsen söker äldre som vill berätta om sina erfarenheter
  • Fotoutställning som vill bryta fördomar
  • Konferens om egenmakt och återhämtning

Och mycket annat!

Läs nyhetsbrevet här!

 

Sommarresa den 8 juni

Tre medlemmar i Anhörigföreningen blev de lyckliga vinnarna av årets sommarresa som arrangerades av Mötesplatsen-Kulturhus i Centrum.

Agnes skrev och Madeleine fotograferade.

 

Årets bussresa från Mötesplatsen-Kulturhus i Centrum gick denna gång söderut genom Halland. Afrikahuset och Birgit Nilsson-muséet på Bjärehalvön stod på programmet.

Vi startade från ett regnigt och disigt Göteborg och första stoppet var Kvibille Gästgivargård, ett sedan länge välkänt rastställe och sedan ännu längre ett rikskänt Kvibilleost (främst cheddarosten). Värdparet stod för historik från begynnelsen och dessutom kunde vi handla i butiken, den senaste skapelseosten, och få avsmaka ett flertal av dem, och därtill den exotiska marmeladen.

Sedan fortsatte färden till Afrikahuset genom tät lövskog på slingrande vägar. Och så – i en glänta i skogen – uppenbarade sig en 3-längad gård i mörkt enhetligt grått, sedan desto färggladare innemiljö. Det är värdparet Linda och Sven som fotar, filmar och även guidar grupper i Östafrika. Vi fick se deras filmer, exotiska, från ett tiotal afrikanska länder, med otaliga vilda djur. Huset var fullt av möbler och hantverk, färgstarkt och annorlunda, mörka träslag och så långt man kan komma från Swedish blond! Bara den textila rikedomen kan verkligen inspirera blivande textildesigners! I ena ändan av gården fanns också deras afrikanska shop.

Lunchuppehållet – och nu hade solen gjort entré – var på Margretetorps välkända krog, där vi fick välja fisk-eller kötträtt (gissa om vi mådde bra!).

 

 

 

 

 

Färden till Birgit Nilsson-muséet gick fortfarande genom tät lövskog, bussen fick nästan skära sig fram! Och väldigt nära havet ändå!

Birgit Nilssons hem ligger vackert och idylliskt och muséet är överväldigande, bl a kan man lyssna till hennes röst och se glimtar från hennes fantastiska karriär! Utställningen  (årets) ”Ögonblick och toner”med italiensk opera.

 

 

Efter att ha lyssnat på Birgit Nilsson i filmsalen – hon sjunger utan noter, utan manus och tillsammans med stråkorkester, kristallklart, det finns inte ord – är man såld! Svårt att lämna och gå ut – men det är ju en tröst – i den blommande försommaren!

Tiden räckte inte till att se barndomshemmet invändigt. Därför måste det bli ett besök till, tack!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nationellt Kompetenscenter Anhöriga Nyhetsbrev 6

Här är några intressanta rubriker:

  • Ny forskning om IKT-stöd för förvärvsarbetande anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till äldre närstående
  • Anhörigas resurser och hälsofrämjande perspektiv i fokus i ny avhandling
  • Nka kommer att vara på plats i Visby under årets Almedalsvecka.
  • Intressanta exempel på anhörigstöd
  • Tips på webbinarier i höst

Läs hela nyhetsbrevet här!

 

NSPH nyhetsbrev nr 6 2017

Här är några punkter i NSPH:s nyhetsbrev. Vill speciellt framhålla filmen om att möta anhöriga i vården, framtagen av Anhörigprojektet! Mycket sevärd!

  • På plats under Almedalen 2017
  • Remiss om jämlik hälsa
  • Undantaget för rättsväsendet måste slopas
  • Ny film om att möta anhöriga i vården
  • Skriv under uppropet om anhörigstöd
  • Peer support i NSPH-podden
  • Inspirationsdag med tema fysisk hälsa

Läs hela nyhetsbrevet och se filmen här

 

 

Vad är anhörigstöd?

Foto: Hidvi Group

Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Att vårda en närstående kan ge glädje, men ibland kan man som anhörig själv behöva stöd.

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.

2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigande ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.

Exempel på anhöriga som har rätt till stöd:

  • anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom
  • anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom
  • anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik
  • föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning.

Utöver det offentliga stödet finns många organisationer och föreningar som erbjuder anhörigstöd.

Individuellt vad man behöver

Endast anhöriga kan definiera vad anhörigstöd är. Behovet av stöd ser olika ut beroende på många olika saker. Anhöriga känner ofta bäst själva vad för sorts stöd som skulle kunna underlätta vardagen.

Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den som ger stöd eller vård till en närstående. Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och avlösning exempelvis. Indirekt anhörigstöd skulle kunna vara hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar.

Ska underlätta

Tanken är att anhörigstödet ska underlätta den anhöriges vardag, fysiskt, psykiskt och socialt. Stödet ska också bidra till en ökad livskvalité och välbefinnande för anhöriga och de som vårdas. Även om lagstiftningen som berör anhörigas rättigheter till stöd har skärpts behöver det göras mer för att anhöriga ska få en starkare position i samhället.

I en del kommuner upprättas skriftliga anhörigstödplaner för anhöriga. Det sker i samtal med anhöriga och ansvarig för anhörigstöd inom kommunen där individuella behov och insatser identifieras.

Läs Socialstyrelsens vägledning Stöd till anhöriga, som riktar sig till Sveriges kommuner.

Källa: www.anhorighandboken.se

Förbundsnytt för juni – Anhörigas Riksförbund

Några rubriker: 

  • Ordförande har ordet
  • Medlemsförmån – Mindful Tapping
  • Erik Ward tar emot samtal 

Läs hela nyhetsbrevet här

Glad midsommar!

Sommarlov!

Trots ett lite lätt förvirrat väder, är nu sommaren äntligen på ingång. Vi i styrelsen vill passa på att önska er alla en glad midsommar och en fortsatt solig sommar!

Den 14 juni och 23 augusti har ett sommarcafé öppet kl.12-15 på Anhörigcenter, Karl Gustavsgatan 63.

Vi ses på nästa medlemsmöte den 31 aug.

Ta hand om varandra

Soliga sommarhälsningar

Styrelsen

 

 

Erfarenhetsgrupp för män

Upplever du att du har behov av samtal och stöd i din anhörigsituation? Då kan vår grupp vara något för dig.
Vi har alla en närstående med sjukdom som innebär funktionell nedsatthet.
Vi träffas ett par gånger i månaden för att stötta varandra genom samtal och utbyte av erfarenheter. Val av ämne och problematik väljer vi själva. Vi har samarbete med Vuxenskolan och kan få hjälp av deras studiematerial om vi så önskar. Våra sammankomster sker i Anhörigstöd i Centrums lokaler på Karl Gustavsgatan 63.
Är du intresserad eller vill veta mer kontakta ansvarig Mats Hällqvist tel 0707-71 45 18 eller email kristinarosen66@yahoo.se
Hälsningar Mats

Mansgrupp

Anhörigas Riksförbund vill ha större förändringar av närståendepenningen

Anhörigas riksförbund önskar möjlighet till stöd i längre perioder
Publicerat torsdag 25 maj kl 15.08
Två äldre personer som tittar på tv.
Foto: JESSICA GOW / TT

Regeringen presenterar i dag ett förslag som ska göra det lättare att få ekonomiskt stöd för att vårda en närstående. Men Anhörigas riksförbund efterfrågar en större förändring.

Alla har i dag laglig rätt att ta ledigt eller gå ner i arbetstid för att vårda en nära anhörig som är allvarligt sjuk. Men det är få som utnyttjar den så kallade närståendepenningen. Därför vill Regeringen nu förenkla regelverket.

– Nu stärker vi den här förmånen och slår ett slag för ökad flexibilitet och förhoppningsvis att fler får upp ögonen för att man har den här möjligheten, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

Idag kan man vara helt ledig eller gå ner till 50 eller 25 procent i max hundra dagar, men enligt Regeringens förslag ska det också bli möjligt att gå ner till 75 procent och det ska bli enklare att växla mellan olika sysselsättningsgrader.

Ann-Marie Högberg är ordförande på Anhörigas riksförbund. Hon är positiv till förslaget, men tycker att det behövs större förändringar i regelverket, och vill se en utvidgning av de hundra dagar som närståendepenningen är begränsad till.

– Sverige har i dag nästan 1,3 miljoner människor som regelbundet vårdar eller hjälper en närstående. Så det behövs möjlighet till stöd i längre perioder. Det är inte alltid som det handlar om slutskedet. Man hjälper kanske en förälder som har en demenssjukdom eller vårdar en partner som har fått en stroke, säger Ann-Marie Högberg.

Annika Strandhäll bekräftar att förslaget inte innehåller någon förlängning av tidsbegränsningen på hundra dagar, men tillägger att det kan komma att förändras.

– Ja, det är klart att sådant lyssnar vi också till. Nu tar vi det här steget och gör det ytterligare flexibelt. Så får vi återkomma med om det behövs göras ytterligare förändringar. Men det viktiga för vår del är ju att få upp kännedomen och få fler att faktiskt se att den här förmånen och möjligheten finns, säger Annika Strandhäll.

Förslaget ska nu ut på remiss och om Riksdagen röstar ja kommer de nya reglerna börja gälla första januari nästa år.