HSO:s Nyhetsbrev nr 4 är här

I detta nummer av HSO Göteborgs nyhetsbrev fokuserar man på Brukarstödcentrums verksamhet.

  • Brukarstödcentrum erbjuder kostnadsfri rådgivning i funktionshinderfrågor för personer som bor i Göteborg. Kontakt: tel. 031-24 03 18 eller mail brukarstod@gbg.hso.se.
  • Läs om Fredrik och Emelie som läser juristprogrammet på Göteborgs universitet och praktiserar hösten 2017 på Brukarstödcentrum.
  • Det finns fortfarande platser kvar på den kostnadsfria studiecirkeln om hur sociala medier som Facebook, Twitter och LinkedIn kan användas i föreningsarbetet. Inga förkunskaper krävs! Start 16 oktober kl. 17.00, HSO:s kansli, Dalheimers hus. Målgrupp: Medlemmar i HSO Göteborgs medlemsföreningar
    Anmälan  till info@gbg.hso.se senast den 6 oktober.

 

Läs nyhetsbrevet här!

 

 

Projekt vuxensyskon – projektet som vill lyfta en dold grupp av anhöriga

Projekt vuxensyskon är ett nytt projekt som drivs av Bräcke diakoni. Målet? Att uppmärksamma vuxna syskon till personer med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. En anhöriggrupp som sällan syns i den offentliga debatten.

Att ha en bror eller syster med en sjukdom eller funktionsnedsättning är ett särskilt syskonskap med speciella förutsättningar och konsekvenser. Idag finns det en del stödgrupper och aktiviteter för barn i liknande situation. Men så har det inte alltid sett ut och ibland kan stödet behövas som bäst när man har blivit vuxen.

Kom och hör mer om bakgrund och själva idén med projektet.

När: Onsdagen den 4/10 kl 16.00-17.00
Var: Adress: Första Långgatan 17 B
Hur: Seminariet är helt kostnadsfritt. Anmäl deltagande till sara.nordenfelt@brackediakoni.se

I anslutning till Arenan finns Kök:17, där du kan köpa dig kaffe med tilltugg.

Om projektet…
Projektet kommer att pågå under tre år och är möjligt tack vare medel från Arvsfonden.Många vuxna syskon har upplevt en barndom där föräldrarnas tid och engagemang, av naturliga skäl, har ägnats åt praktiska och medicinska frågor som inte kan väljas bort. Kärleken till brodern eller systern, med funktionsnedsättning/sjukdom, kan hamna i konflikt med svartsjuka och avund, känslor som inte alltid är så lätta att prata om. För en del syskon kan tankarna mer handla om framtiden. Hur det kommer att bli när föräldrarna inte längre är med?

Inom ramen för projektet kommer bland annat samtalsgrupper, studiecirklar, hemsida och utbildningskonferenser att genomföras. En stor satsning kommer vara framställningen av en teaterpjäs.

Samarbetspartners i projektet är RBU i Göteborg med omnejd, FUB riks, Autism & Aspergerförbundet, Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Studieförbundet Vuxenskolan.

Parets gemensamma framtid gick förlorad

De hade planerat att köpa husbil och resa runt i Europa – de hade drömmar och planer. Men när Bibi Langs make Malcolm diagnostiserades med Alzheimers sjukdom gick den gemensamma framtiden förlorad.

Han säger inte längre hennes namn. Men hon märker att han blir glad när hon kommer på besök.

– Jag ser mycket av honom fortfarande, säger Bibi Lang dröjande. Malcolm är sig lik. Han skrattar på de vanliga ställena. Förutom att han inte kommunicerar så är han sig lik. Det kommer att bli tufft när han inte längre är det. Den dagen han inte längre känner igen mig. Jag har tänkt på det… Då kommer han att vara förlorad.

Vid matsalsbordet i huset Bibi och maken Malcolm köpte för 25 år sedan berättar Bibi om hur livet förändrades när Malcolm, bara 64 år gammal, diagnostiserades med Alzheimers sjukdom. Nu bor Bibi ensam då Malcolm för drygt tre år sedan flyttade till ett äldreboende.

– Det var en svår period, säger Bibi när hon tänker tillbaka. Att lämna ifrån sig sin närmsta till andra och känna sig trygg med det, det är komplicerat. Det tror jag att många anhöriga känner.

Malcolm fick sin diagnos 2008 efter att han själv känt att något inte var som det skulle. Även Bibi hade lagt märke till små saker som kändes egendomliga.

– En jul bad vår granne Malcolm att vara tomte. Jag tyckte att det kändes konstigt att Malcolm blev så ställd. Han som alltid haft lätt för att framträda inför publik och tyckt att det varit roligt att föreläsa. Han visste inte vad han skulle göra och blev tafatt på ett sätt som kändes ovanligt. Han började få svårt att uttrycka sig och blev arg på folk.

Efter diagnosen slutade Malcolm så småningom arbeta och efter en tid blev han erbjuden dagverksamhet för människor med demenssjukdomar.

– Det var väldigt bra för Malcolm, säger Bibi med ett leende. De såg också på mig när jag behövde mer avlastning och ringde då biståndshandläggaren.

Bibi ler återigen när hon berättar att Malcolm under den här tiden började teckna.

– När jag kom hem en dag hade han tejpat papper över hela golvet. Han ritade och ritade. På dagverksamheten ordnade de så att han fick ett eget skrivbord. Det tyckte jag var väldigt fint. Nu kan han inte hålla en penna. Han förstår inte vad han ska göra. Men vi brukar lyssna på musik, promenera och fika.

Bibi berättar om hur de, innan Malcolm blev sjuk, tyckte om att resa tillsammans samtidigt som de också gillade att vara hemma.

– Vi höll på med huset, Malcolm var väldigt praktisk. Vi lyssnade på musik, gick på bio och nycirkus. Malcolm var rolig och påhittig. Han har en personlighet som är lätt att tycka om. Han studerade franska också och läste alla Tintinböcker på franska.

Bibi tystnar en stund men fortsätter snart:

– Det är sorgligt att tänka tillbaka, det är det.

Hon funderar lite innan hon lägger till:

– Det är en egendomlig situation. I början träffade jag en kurator som sa ”Nu kommer det bli så att ni lever parallella liv”. Och det är precis så det blir.

Något som dock hjälpt Bibi mycket är de anhöriggrupper hon deltagit i – först på Minnesmottagningen och därefter på Anhörigcenter i Frölunda.

– Det känns bra att få möjlighet att berätta om hur man har det för andra som har varit på samma ställe, konstaterar Bibi. Det är väldigt läkande.

Bibi har även hållit i egna grupper i den anhörigförenig där hon är aktiv och hon föreläser tillsammans med anhörigkonsulenten.

– Jag minns nu vilken lättnad det var att få prata med de andra i den där första anhöriggruppen, fortsätter Bibi. Det var en sådan befrielse. De förstod precis hur arg och ledsen man kan bli. Den förståelsen kan man inte riktigt få från andra.

Bibi fingrar på sin Muminmugg, tar en klunk kaffe och berättar därefter att hon valde att gå i pension ett år i förtid.

– Framför allt för att jag visste att den här sjukdomen bara går åt ett håll. Kanske skulle vi hinna göra något av det vi tänkt oss. Köpa husbil och åka runt i Europa. Men det var redan för sent då. Sådant som jag trodde att Malcolm skulle tycka var roligt blev orosmoment för honom.

Den sista tiden hemma i huset utvecklade Malcolm även paranoia gällande en bekant.

– Malcolm fick för sig att den här personen flyttat in i vår källare, så han vandrade runt och öppnade dörren till källaren. Sedan verkade det som om personen fanns ute i trädgården, för Malcolm började gå ut. Ibland kom han inte tillbaka in och någon gång fick jag ringa polisen.

I dag känner sig Bibi tillfreds med att Malcolm bor på äldreboendet.

– De som arbetar där är oerhört snälla och de tycker om Malcolm. I början var det svårt, men nu när jag tittar på min man så ser jag att han har det nog ändå rätt bra där.

Anhörigkurs: När jag inte längre är med

FÖRKUNSKAPSKRAV:
Inga förkunskaper krävs.

KURSLITTERATUR:
Studiecirkelmaterial ”När jag inte längre är med – förberedelser och funderingar inför framtiden”.

KURSLEDARE:
Britt Grenholm, pensionerad anhörigkonsulent och stödmedlem i Anhörigföreningen Göteborg. Britt har tidigare haft liknande grupper.

BRA ATT VETA:
Inför kursstart skickas en kallelse/faktura. Har du angett mejladress skickas kallelse/fakturan på mejl, annars kommer den med vanlig post.

För mer information: Madeleine Käll
Tel: 031-707 18 22
Mail: madeleine.kall@sv.se

Lina Brustad ny kanslichef på Anhörigas Riksförbund

Lina Brustad är utbildad gymnasielärare och har bl.a. under 12 år arbetat på Studieförbundet Vuxenskolan. Hon har senast varit doktorand vid Göteborgs universitet, där hon skrivit om folkbildning och sociala rörelser. Lina är också författare, och gav i våras ut boken ”Humlesäcken”, som handlar om hennes erfarenheter som anhörig när hennes man drabbade av en hjärntumör. Lina tillträder tjänsten den 9 oktober.

-Vi är väldigt glada för att vi får en kanslichef med så gedigna kunskaper om ideell sektor och föreningsverksamhet. Det är förstås extra värdefullt att hon också har personlig erfarenhet som anhörig. Det gör att hon blir ännu mer trovärdig i förbundets kamp för bättre villkor åt anhöriga, säger Ann-Marie Högberg, förbundsordförande i Anhörigas Riksförbund

-Jag ser fram emot att tillsammans med medarbetare, medlemmar och förtroendevalda få arbeta med att förbättra anhörigas situation. Jag vet ju hur tufft det kan vara säger Lina Brustad, nyutnämnd kanslichef på Anhörigas Riksförbund.
För mer information kontakta

Ann-Marie Högberg

Tel 0708-79 00 93

Lina Brustad

Tel 073-260 08 90

NSPH:s nyhetsbrev nummer 7 är ute!

Här kan du läsa om

  • Manifestation för bättre anhörigstöd på Mynttorget den 10 oktober
  • Socialstyrelsen söker äldre som vill berätta om sina erfarenheter
  • Fotoutställning som vill bryta fördomar
  • Konferens om egenmakt och återhämtning

Och mycket annat!

Läs nyhetsbrevet här!

 

Sommarresa den 8 juni

Tre medlemmar i Anhörigföreningen blev de lyckliga vinnarna av årets sommarresa som arrangerades av Mötesplatsen-Kulturhus i Centrum.

Agnes skrev och Madeleine fotograferade.

 

Årets bussresa från Mötesplatsen-Kulturhus i Centrum gick denna gång söderut genom Halland. Afrikahuset och Birgit Nilsson-muséet på Bjärehalvön stod på programmet.

Vi startade från ett regnigt och disigt Göteborg och första stoppet var Kvibille Gästgivargård, ett sedan länge välkänt rastställe och sedan ännu längre ett rikskänt Kvibilleost (främst cheddarosten). Värdparet stod för historik från begynnelsen och dessutom kunde vi handla i butiken, den senaste skapelseosten, och få avsmaka ett flertal av dem, och därtill den exotiska marmeladen.

Sedan fortsatte färden till Afrikahuset genom tät lövskog på slingrande vägar. Och så – i en glänta i skogen – uppenbarade sig en 3-längad gård i mörkt enhetligt grått, sedan desto färggladare innemiljö. Det är värdparet Linda och Sven som fotar, filmar och även guidar grupper i Östafrika. Vi fick se deras filmer, exotiska, från ett tiotal afrikanska länder, med otaliga vilda djur. Huset var fullt av möbler och hantverk, färgstarkt och annorlunda, mörka träslag och så långt man kan komma från Swedish blond! Bara den textila rikedomen kan verkligen inspirera blivande textildesigners! I ena ändan av gården fanns också deras afrikanska shop.

Lunchuppehållet – och nu hade solen gjort entré – var på Margretetorps välkända krog, där vi fick välja fisk-eller kötträtt (gissa om vi mådde bra!).

 

 

 

 

 

Färden till Birgit Nilsson-muséet gick fortfarande genom tät lövskog, bussen fick nästan skära sig fram! Och väldigt nära havet ändå!

Birgit Nilssons hem ligger vackert och idylliskt och muséet är överväldigande, bl a kan man lyssna till hennes röst och se glimtar från hennes fantastiska karriär! Utställningen  (årets) ”Ögonblick och toner”med italiensk opera.

 

 

Efter att ha lyssnat på Birgit Nilsson i filmsalen – hon sjunger utan noter, utan manus och tillsammans med stråkorkester, kristallklart, det finns inte ord – är man såld! Svårt att lämna och gå ut – men det är ju en tröst – i den blommande försommaren!

Tiden räckte inte till att se barndomshemmet invändigt. Därför måste det bli ett besök till, tack!!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nationellt Kompetenscenter Anhöriga Nyhetsbrev 6

Här är några intressanta rubriker:

  • Ny forskning om IKT-stöd för förvärvsarbetande anhöriga som ger vård, hjälp och stöd till äldre närstående
  • Anhörigas resurser och hälsofrämjande perspektiv i fokus i ny avhandling
  • Nka kommer att vara på plats i Visby under årets Almedalsvecka.
  • Intressanta exempel på anhörigstöd
  • Tips på webbinarier i höst

Läs hela nyhetsbrevet här!

 

NSPH nyhetsbrev nr 6 2017

Här är några punkter i NSPH:s nyhetsbrev. Vill speciellt framhålla filmen om att möta anhöriga i vården, framtagen av Anhörigprojektet! Mycket sevärd!

  • På plats under Almedalen 2017
  • Remiss om jämlik hälsa
  • Undantaget för rättsväsendet måste slopas
  • Ny film om att möta anhöriga i vården
  • Skriv under uppropet om anhörigstöd
  • Peer support i NSPH-podden
  • Inspirationsdag med tema fysisk hälsa

Läs hela nyhetsbrevet och se filmen här

 

 

Vad är anhörigstöd?

Foto: Hidvi Group

Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Att vårda en närstående kan ge glädje, men ibland kan man som anhörig själv behöva stöd.

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.

2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigande ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.

Exempel på anhöriga som har rätt till stöd:

  • anhöriga till personer med fysisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning
  • anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom
  • anhöriga till personer med långvarig eller kronisk fysisk sjukdom
  • anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik
  • föräldrar till barn under 18 år med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • föräldrar till vuxna barn med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning
  • vuxna barn till person med någon av ovanstående sjukdom eller funktionsnedsättning.

Utöver det offentliga stödet finns många organisationer och föreningar som erbjuder anhörigstöd.

Individuellt vad man behöver

Endast anhöriga kan definiera vad anhörigstöd är. Behovet av stöd ser olika ut beroende på många olika saker. Anhöriga känner ofta bäst själva vad för sorts stöd som skulle kunna underlätta vardagen.

Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den som ger stöd eller vård till en närstående. Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och avlösning exempelvis. Indirekt anhörigstöd skulle kunna vara hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar.

Ska underlätta

Tanken är att anhörigstödet ska underlätta den anhöriges vardag, fysiskt, psykiskt och socialt. Stödet ska också bidra till en ökad livskvalité och välbefinnande för anhöriga och de som vårdas. Även om lagstiftningen som berör anhörigas rättigheter till stöd har skärpts behöver det göras mer för att anhöriga ska få en starkare position i samhället.

I en del kommuner upprättas skriftliga anhörigstödplaner för anhöriga. Det sker i samtal med anhöriga och ansvarig för anhörigstöd inom kommunen där individuella behov och insatser identifieras.

Läs Socialstyrelsens vägledning Stöd till anhöriga, som riktar sig till Sveriges kommuner.

Källa: www.anhorighandboken.se